Efter 25 års arbete visar data nu, hur jordbruket kan organiseras för att gynna djur, växter och ekosystem

Økologisk Nu

Forskare från Aarhus universitet har med hjälp av avancerade datorsimuleringar kartlagt hur jordbruket kan organiseras för att gynna biologisk mångfald. Resultaten kan få avgörande betydelse för genomförandet av den gröna trepartsöverenskommelsen, som ska omvandla 140 000 hektar låglänta jordbruksmark till natur. Det skriver Aarhus universitet i ett pressmeddelande. ”Det där med att stärka biologisk mångfald är inte så enkelt som det låter, för det beror på vilken art du vill hjälpa,” säger Trine Poulsen, som är postdoktor vid Institutionen för agroekologi vid Aarhus universitet. Nyligen avslutade hon ett fyraårigt forskningsprojekt som kan hjälpa oss att utforma ett landskap där jordbruket i högre grad tar hänsyn till djur, växter och ekosystem. ”Sådant som att skapa buskage och snår mellan fälten är riktigt bra för de flesta arter. Men då har du sädesärlan, som trivs bäst i stora, öppna fält med fritt siktsfält. Om landskapet blir mer delat kan dess population minska,” berättar hon och pekar därmed på ett klassiskt dilemma inom naturförvaltning. Skillnaden är att hon och kollegorna denna gång kan visa detta med hjälp av ett avancerat datorprogram, som har utvecklats under 25 år och som nu ger oss en detaljerad bild av framtidens Danmark. Hunger Games möter Minecraft Simuleringsprogrammet heter ALMaSS, Animal, Landscape and Man Simulation System, och har utvecklats av forskare vid Institutionen för agroekologi. Det är ett relativt nytt sätt att arbeta med biologisk mångfald på, och baserat på en mängd väder- och landskapsdata kan simuleringarna hjälpa den enskilde jordbrukaren att hitta de mest effektiva åtgärderna på sin gård. ”Den insats du behöver göra som jordbrukare kan bero på var du bor. Om du till exempel bor på en plats där det redan finns många markgränser, hjälper det inte nödvändigtvis att skapa en extra markgräns. Kanske behövs fler blomsterbälten istället, så man måste hela tiden ta hänsyn till det landskap man är omgiven av,” förklarar Trine Poulsen. I något som liknar en blandning av Hunger Games och Minecraft släpps olika arter lös i en simulerad värld – en i taget. Därefter kan forskarna fastställa hur de reagerar på landskapet och om de kan hitta föda och bygga bon. ”Något som verkligen överraskade oss var simuleringar med den vilda bina, röda murarbin. Här visade det sig att blomsterbälten på en åker överhuvudtaget inte hade någon effekt på dessa bin, eftersom de blommar alldeles för sent i förhållande till när bina är aktiva. Vi upptäckte att buskage och snår – som blommar tidigare – är mycket till större hjälp för bina, bland annat eftersom det ger dem en livsmiljö,” säger hon. Grön trepart som sovkudde Ett av huvudpunkterna i den gröna trepartsöverenskommelsen är en omställning av 140 000 hektar låglänta jordbruksmark, som är låg-lying landbruksmark som släpper ut mycket CO2 när den brukas. Här hoppas Trine Poulsen att forskningsprojektet kan bidra till en bättre förståelse av hur landskapet bör organiseras under de kommande åren. Men hon är också rädd för att den gröna treparten ska bli en sovkudde för de involverade parterna: ”Jag är rädd att den gröna treparten kan komma att skymma den del av arbetet vi sysslar med. Treparten handlar i hög grad om att ta ut stora arealer ur drift och omvandla dem till natur, vilket är både viktigt och nödvändigt. Men om jordbrukarna efteråt tror att de redan har avstått mark till biologisk mångfald i de stora naturområdena och därför kan göra vad de vill på resten av sina fält, står vi inför ett problem. Biologisk mångfald ska inte bara stärkas i nationalparker – vi måste också skapa bättre villkor i det jordbruksland som fortfarande brukas.” Trine Poulsen presenterar sina forskningsresultat på Naturmötet i Hirtshals den 29 maj. Hon är redan igång med ett uppföljningsprojekt som syftar till att göra biologisk mångfald mätbar på jordbruksmark. Se programmet för Naturmötet här.

Forskare från Aarhus universitet har med hjälp av avancerade datorsimuleringar kartlagt hur jordbruket kan inrättas för att gynna biologisk mångfald. Resultaten kan få avgörande betydelse för genomförandet av den gröna trepartsavtalet, som ska omvandla 140 000 hektar låglänta jordbruksmark till natur.

Det skriver Aarhus universitet i ett pressmeddelande.

”Det där med att stärka den biologiska mångfalden är inte så enkelt som det låter, för det beror på vilken art du vill hjälpa,” säger Trine Poulsen, som är postdoktor vid Institutionen för Agroekologi vid Aarhus universitet.

På senare tid avslutade hon ett fyraårigt forskningsprojekt som kan hjälpa oss att utforma ett landskap där jordbruket i högre grad tar hänsyn till djur, växter och ekosystem.

”Sådant som att skapa buskage och snår mellan fälten är riktigt bra för de flesta arter. Men så har du sädesärlan, som trivs bäst i stora, öppna fält med fritt siktsfält. Om landskapet blir mer delat kan dess population minska,” berättar hon och pekar därmed på ett klassiskt dilemma inom naturförvaltning.

Skillnaden är att hon och kollegorna den här gången kan visa det med hjälp av ett avancerat datorprogram, som har utvecklats under 25 år och som nu ger oss en detaljerad bild av framtidens Danmark.

Hunger Games möter Minecraft

Simuleringsprogrammet heter ALMaSS, Animal, Landscape and Man Simulation System, och har utvecklats av forskare vid Institutionen för Agroekologi. Det är ett relativt nytt sätt att arbeta med biologisk mångfald på, och baserat på en mängd väder- och landskapsdata kan simuleringarna hjälpa den enskilde jordbrukaren att hitta de mest effektiva åtgärderna på sin gård.

”Den insats du måste göra som jordbrukare kan bero på var du bor. Om du till exempel bor på en plats där det redan finns många markgränser, hjälper det inte nödvändigtvis att du skapar en extra markgräns. Kanske saknas det istället fler blomsterbälten, så man måste hela tiden ta hänsyn till det landskap man är omgiven av,” berättar Trine Poulsen. 

I vad som liknar en blandning av Hunger Games och Minecraft släpps olika arter lös i en simulerad värld – en i taget. Därefter kan forskarna fastställa hur de reagerar på landskapet, och om de kan hitta föda och bygga bo.

”Något som verkligen överraskade oss var simuleringar med den vilda bina, röda murarbin. Här visade det sig att blomsterbälten på en åker överhuvudtaget inte hade någon effekt på dessa bin, eftersom de blommar alldeles för sent i förhållande till när bina är aktiva. Vi upptäckte att buskage och snår – som blommar tidigare – är mycket till större hjälp för bina, bland annat eftersom det ger dem en livsmiljö,” säger hon. 

Grön trepart som sömnpude

Ett av huvudpunkterna i den gröna trepartsavtalet är en omställning av 140 000 ha låglänta jordbruksmark, som är lågtyngd jordbruksmark som släpper ut mycket CO2 när den odlas.

Här hoppas Trine Poulsen att forskningsprojektet kan bidra till en bättre förståelse av hur landskapet bör inrättas under de kommande åren. Men hon fruktar också att den gröna treparten blir en sömnpude för de involverade parterna:

“Jag är rädd att den gröna treparten kan komma att skymma den del av arbetet vi sysslar med. Treparten handlar i hög grad om att ta stora arealer ur drift och omvandla dem till natur, och det är både viktigt och nödvändigt. Men om jordbrukarna efteråt tänker att de redan har avstått jord till biologisk mångfald i de stora naturområdena och därför kan göra vad de vill på resten av sina fält, står vi inför ett problem. Den biologiska mångfalden ska inte bara stärkas i nationalparker – vi måste också skapa bättre villkor i det jordbruksland som fortfarande brukas.”

Trine Poulsen presenterar sina forskningsresultat på Naturmötet i Hirtshals den 29 maj. Hon är redan igång med ett uppföljningsprojekt som syftar till att göra biologisk mångfald mätbar på jordbruksmark.

Se programmet för Naturmødet her.