Robotodlade foderbetor är på frammarsch inom ekologin
Økologisk NuRoboter har i flera år använts för sädessådd och skötsel inom ekologisk växtproduktion runt om i landet. Både sockerbetor och foderbetor har odlats med något varierande resultat. Kapaciteten har inte alltid varit tillfredsställande, och slutresultatet har ibland varit under förväntningarna. När groddningen är bra och systemen fungerar optimalt är resultaten dock goda. De små förbättringar som hela tiden görs verkar i år ge förnuftiga fält med foderbetor, med många väl etablerade betor och en hederlig bekämpning av ogräs. I Danmark har arealerna för robotbaserad betodling ökat kraftigt, särskilt vad gäller ekologiska sockerbetor, men även i foderbetor. Ett exempel är Farmdroid-robotarna, som bland annat används på Tjele Gods. Här har man investerat i fem solcelldrivna robotar för sådd och rensning av foderbetor, var och en med en kapacitet på upp till 20 hektar. Robotarna sår via GPS och håller fälten fria från ogräs både mellan och i raderna, tills betorna själva kan konkurrera mot ogräset. Totalt körs i Danmark upp till 50 Farmdroid-robotar, både inom ekologisk sockerbetesproduktion i östra Danmark och i foderbetor spridda över hela landet. Förutom solcellslösningar är andra teknologier på väg. Man testar bland annat traktordrivna robotar som använder kameralteknologi för att känna igen betplantor och utföra precis rensning – en uppgift som annars kräver mycket manuellt arbete. Här står roboten inte för sådden, utan enbart för den precisa rensningen. Den är monterad på en traktor som själv håller spåret och i praktiken kan köra utan förare. ØkologiRådgivning Danmark deltar som facklig rådgivare i projektet 'CropCut' under GUDP. Här kör en traktordriven maskin som kan arbeta snabbare än solcellrobotarna, bland annat på grund av bredden och traktordriften, vilket ger en mångdubblering av kapaciteten. En annan fördel med denna maskin är att den kan så en stor mängd utsäde, varefter den själv kan utjämna betorna om groddningen varit bra. Erfarenheterna visar dock att det fortfarande finns utmaningar: Dåligt utsädesmaterial och sjukdomar i betorna har orsakat problem, där ogräset ibland tar över. Dessutom finns fortsatt behov av finjustering av programmeringen, så att rensningsnålen reagerar snabbt och precist nog samtidigt som arbetshastigheten är hög. Om detta lyckas kan kapaciteten långt överstiga de cirka 20 hektar som solcellrobotarna når idag. En 12-radig traktordriven maskin, som till exempel Robovator, kan köra minst fyra-fem km i timmen, vilket ger en kapacitet på flera hundra hektar per robot. Eftersom betor samtidigt är en mycket eftertraktad gröda inom ekologisk mjölkproduktion kan det finnas en stor framtid för både robotarna och foderbetorna. Nyligen har även robotar kommit som kan träffa ogräsplantor med en laserstråle baserat på bildigenkänning, vilket ska ge en mer målinriktad och skonsam bekämpning av ogräs i grödan. Kort sagt pågår fortfarande stor utveckling – även för andra radgrödor än betor. Slutsatsen är tydlig: Robotarna är här för att stanna, och de blir både mer precisa, flexibla, effektiva och med större kapacitet i framtiden.
Från: Martin Carlsen, växtodlingsrådgivare, Ekologisk Rådgivning Danmark
Robotar har i flera år använts för sädessådd och skötsel i ekologisk växtproduktion runt om i landet. Både sockerbetor och foderbetor har odlats med något varierande resultat. Kapaciteten har inte alltid varit tillfredsställande, och slutresultatet har ibland varit under förväntningarna.
När groddningen är bra, och systemen fungerar optimalt, är resultaten dock goda. De små förbättringar som hela tiden kommer, verkar i år ge förnuftiga fält med foderbetor, med många väl etablerade betor och en hederlig bekämpning av ogräset.
I Danmark är arealerna av robotbaserad betodling kraftigt ökat, särskilt vad gäller ekologiska sockerbetor, men även i foderbetor. Ett exempel är Farmdroid-robotarna, som bland annat används på Tjele Gods.
Här har man investerat i fem solcellssdrivna robotar för sådd och rensning av foderbetor, var och en med en kapacitet på upp till 20 ha. Robotarna sår via GPS och håller fälten fria från ogräs både mellan och i raderna, tills betorna själva kan konkurrera mot ogräset. Totalt körs i Danmark upp mot 50 Farmdroid-robotar, både i ekologisk sockerbetesproduktion i östra Danmark och i foderbetor spridda över hela landet.
Förutom solcellssdrivna lösningar är andra teknologier på väg. Man testar bland annat traktordrivna robotar, som använder kamerateknik för att känna igen betplantor och utföra precis rensning – en uppgift som annars kräver mycket manuellt arbete.
Här står roboten inte för sådden, utan enbart för den precisa rensningen. Den är monterad på en traktor, som själv håller spåret och i praktiken kan köra utan förare.
Ekologisk Rådgivning Danmark deltar som sakkunnig rådgivare i projektet 'CropCut' under GUDP. Här kör en traktordriven maskin, som kan arbeta snabbare än solcellssdrivna robotar, bland annat på grund av bredden och traktordriften, vilket ger en mångdubblering av kapaciteten.
En annan fördel med denna maskin är att den kan så en stor mängd utsäde, varefter maskinen själv kan gallra betorna om groddningen har varit bra. Erfarenheterna visar dock att det fortfarande finns utmaningar: Dåligt utsädesmaterial och sjukdomar i betorna har orsakat problem, där ogräset ibland tar över.
Dessutom finns fortsatt behov av finjustering av programmeringen, så att rensningskanten reagerar snabbt och precist nog samtidigt som arbetshastigheten är hög. Lyckas man med detta, kan kapaciteten långt överstiga de cirka 20 ha som solcellssdrivna robotar klarar idag. En 12-radig traktordriven maskin, som till exempel Robovator, kan köra minst fyra-fem km i timmen, vilket ger en kapacitet på flera hundra hektar per robot.
Eftersom betor samtidigt är en mycket eftertraktad gröda i den ekologiska mjölkproduktionen, kan det finnas en stor framtid i sikte för både robotarna och foderbetorna. Nyligen har även robotar kommit som kan träffa ogräsplantorna med en laserstråle baserat på bildigenkänning, vilket ska ge en mer målinriktad och skonsam bekämpning av ogräs i grödan.
Det är kort sagt fortfarande stor utveckling på gång – även för andra radgrödor än betor. Slutsatsen är tydlig: Robotarna är här för att stanna, och de blir både mer precisa, flexibla, effektiva och med större kapacitet i framtiden.