Bosnien och Hercegovinas EU-väg: från optimism om kandidaturstatus till 113 misslyckade löften

New Eastern Europe
Bosnien och Hercegovinas EU-väg: från optimism om kandidaturstatus till 113 misslyckade löften

Bosnien och Hercegovinas erhållande av EU-kandidatstatus 2022 skapade stor optimism om att reformerna skulle accelerera och att landet skulle göra framsteg mot medlemskap. Men politiska oenigheter och institutionell fragmentering kring medlemskapsförhandlingarna fortsätter att hindra genomförandet av viktiga reformåtaganden.

Medlemskap i Europeiska unionen har länge varit ett av de främsta utrikespolitiska målen för Bosnien och Hercegovina (BiH). Landets engagemang för europeisk integration är förankrat i både politiska och ekonomiska överväganden. Den europeiska perspektivet för Bosnien och Hercegovina bekräftades formellt vid Thessaloniki-toppmötet 2003, där unionen bekräftade att framtiden för Västra Balkan (WB) ligger inom EU:s ramverk. I februari 2016 lämnade BiH in sin formella ansökan om medlemskap i unionen, och i december 2022 beviljade Europeiska rådet landet dess officiella kandidattstatus.

Optimism bland allmänheten

Strävan att ansluta sig till EU har också ett brett stöd bland allmänheten. En opinionsundersökning genomförd av Direktoratet för europeisk integration visar att 71,2 procent av medborgarna stöder BiHs anslutning till EU. Respondenterna förknippar oftast medlemskapet med större ekonomiska möjligheter, fri rörlighet, förbättrade levnadsstandarder och starkare institutionell styrning. Sådana nivåer av stöd visar att europeisk integration förblir ett av de få strategiska målen som kan locka till konsensus bland en betydande del av landets befolkning. Följaktligen skapade beviljandet av kandidattstatus en betydande optimism om att reformerna skulle kunna accelereras och att Bosnien och Hercegovina skulle kunna närma sig fullt EU-medlemskap.

Medan allmänheten trodde att euforin kring kandidattstatusen skulle leda till ökad ansvarstagande och snabbare inträde i unionen, var verkligheten långt ifrån det. Även om Europeiska rådet beslutade i mars 2024 att öppna förhandlingar om medlemskap med BiH, följdes detta beslut av fortsatt betoning på genomförandet av de fjorton nyckelprioriteringar som identifierades av Europeiska kommissionen 2019. Särskild vikt lades vid områden som rättsstatsprincipen, demokratiska institutioner, reform av den offentliga förvaltningen och kampen mot korruption. Framstegen i att uppfylla dessa krav var ojämna. Flera viktiga lagstiftningsreformer, inklusive rättsliga reformer, anti-korruptionsåtgärder och vallagstiftning, fortsatte att möta förseningar på grund av oenigheter bland inhemska politiska aktörer och landets komplexa institutionella ramverk. Vid tiden för att kandidattstatusen tilldelades, hade endast ett begränsat antal av de nödvändiga prioriteringarna uppfyllts. Liknande bekymmer kvarstod under hela 2024 och 2025. Rapporter som övervakar landets europeiska integrationsprocess lyfte fram begränsade framsteg i genomförandet av de lovade reformerna, medan många åtgärder förblev blockerade av politiska tvister mellan olika nivåer av regeringen och konkurrerande partipolitiska intressen. Europeiska tjänstemän betonade upprepade gånger att takten för medlemskapet inte skulle bero på politiska deklarationer utan på konkreta antaganden och genomföranden av reformer. Som Europeiska rådets ordförande António Costa betonade under sitt besök i Sarajevo, kvarstod det som ett ansvar för de inhemska myndigheterna att avgöra om de skulle påskynda uppfyllandet av villkoren som krävs för EU-medlemskap. Följaktligen gav optimismen som följde kandidattstatusen gradvis vika för oro över att Bosnien och Hercegovinas europeiska väg ännu en gång försenades av långvariga styrningsutmaningar och begränsat politiskt samförstånd.

De 113 löften

En av de mest anmärkningsvärda utvecklingarna 2025 var den slutgiltiga antagandet av Reformagenda 2023–27. Bosnien och Hercegovina slutförde detta dokument mer än ett år efter de andra WB-länderna på grund av långvariga politiska oenigheter bland inhemska aktörer. Reformagendan har blivit ett av de centrala instrumenten genom vilka BiH förväntas visa sitt engagemang för den europeiska integrationsprocessen. Dokumentet innehåller 26 reformer, 113 reformsteg och 372 specifika aktiviteter fördelade på fyra politikområden: grön och digital övergång, utveckling av den privata sektorn och affärsmiljön, utveckling av humankapital samt rättsstatsprincipen och demokratisk styrning. Implementeringsperioden sträcker sig till 2027, med tydligt definierade milstolpar och deadlines som övervakas av Europeiska kommissionen. Avgörande är att utbetalningen av medel under EU:s tillväxtplan är villkorad av att dessa reformsteg genomförs framgångsrikt. Bosnien och Hercegovina förväntas få cirka en miljard euro via mekanismen, men tillgången till dessa resurser beror på bevisad framgång snarare än på politiska åtaganden. Från och med juni 2026 har BiH inte levererat något av de 113 löftena. Misslyckande att genomföra de överenskomna reformerna kan därför leda till fördröjd eller minskad finansiering, samtidigt som det undergräver landets trovärdighet inom anslutningsprocessen och bromsar dess framsteg mot EU-medlemskap.


Hämtar efter

Bosnien och Hercegovinas väg mot Europeiska unionen illustrerar den ihållande klyftan mellan politisk ambition och praktisk genomföring. Beviljandet av kandidattatus 2022 och öppnandet av medlemsförhandlingar 2024 var historiska milstolpar som skapade optimism bland både medborgare och beslutsfattare. Dessa utvecklingar skapade ett unikt politiskt momentum som kunde ha använts för att påskynda reformer, uppfylla nyckelåtaganden och säkra betydande finansiellt stöd via EU:s tillväxtplan. Istället gick mycket av detta momentum förlorat i de välkända mönstren av politiska oenigheter, institutionell fragmentering och fördröjd beslutsfattning. Misslyckandet att leverera på någon av de 113 reformåtagandena i mitten av 2026 väcker allvarliga frågor om landets förmåga att omvandla formella framsteg till konkreta resultat. Detta är särskilt oroande jämfört med andra västra Balkan-länder, framför allt Albanien och Montenegro, som har gjort betydligt snabbare framsteg i sina anslutningsprocesser. Om nuvarande trender fortsätter riskerar BiH att hamna ännu längre efter sina regionala jämnåriga och missa en strategisk möjlighet att främja sin europeiska integration. Landets framtid inom Europeiska unionen är möjlig, men endast om politiska aktörer visar större vilja att prioritera reformer framför kortsiktiga politiska intressen. Annars kan optimismen som följde kandidattstatusen slutligen komma att minnas som ännu ett missat tillfälle på Bosnien och Hercegovinas långa väg mot EU-medlemskap.

Aida Topić är en kandidatexamen i internationella relationer och europeiska studier. För närvarande är hon inskriven vid universitetet i Maribor, där hon fullföljer sin magisterexamen i europeisk rättsvetenskap. Samtidigt är hon praktikant vid Institutet för europeiska studier vid Wrocław universitet.