Analys: Danmark missar exportpotentialen i nya växtbaserade livsmedel

Økologisk Nu

Der finns en enorm outnyttjad exportpotential i Danmarks produktion av växtbaserade livsmedel. Det framgår av en ny analys från Teknologisk Institut, som pekar på att branschens utveckling mot en större produktion och export av växtbaserade livsmedel till de europeiska närmarknaderna måste vinnas hos konsumenterna, i detaljhandeln och inom foodservice. ”Vi står med ett historiskt gott utgångsläge med duktiga entreprenörer, starka forskningsmiljöer och politiskt stöd. Nu måste vi förena teknologi, marknad, konsumentpreferenser och risikovillig kapital, så att de goda idéerna inte fastnar på vägen från laboratorium till shoppingvagn. Företag som kan anpassa sina produkter så att de tilltalar konsumenterna över gränserna kommer att vinna den europeiska marknaden,” säger Lars Hinrichsen, affärsdirektör på Teknologisk Institut i ett pressmeddelande. Sett i det ljuset är det mycket meningsfullt att Bio Aus Dänemark och Ekologiska Landsföreningen under flera år aktivt har arbetat för att öka exporten av växtbaserade livsmedel via ”DACH-projektet”, som fokuserar på att stärka den danska exporten av grönsaker och baljväxter till DACH-länderna: Tyskland, Österrike och Schweiz. För att främja växtbaserade specialgrödor, spannmål och baljväxter från Danmark, hade DACH-projektet i år bjudit in en grupp danska ekologer att delta på Biofach-mässan i Nürnberg, som är världens största ekologiska mässa. Samtidigt fanns ett stort antal danska producenter av växtbaserade alternativ till kött bland de danska utställarna på den internationella mässan, där enligt Dennis Hvam, internationell marknadschef på Ekologiska Landsföreningen, skapades en rad spännande kontakter med potentiella kunder i DACH-länderna. Han bedömer att Danmark har goda möjligheter att öka exporten, och detta stöds av analysen ”Växtbaserade Livsmedel: Från teknologi till tallrik” från Teknologisk Institut. Den pekar på att Danmark på några få år har nått en internationell topplats inom nya växtbaserade livsmedel. Dansk forskning inom växtbaserade livsmedel är således nummer 1 i världen mätt på antal vetenskapliga peer-reviewed publikationer per invånare. Samtidigt är Danmark nummer 3 i världen mätt på patent per invånare, och landets politiker ser en god affärsmöjlighet. En av de starkaste exportmöjligheterna Regeringens handlingsplan för växtbaserade livsmedel pekar på ett markant tillväxtpotential för sektorn, både i förhållande till klimat och hälsa, men också som en av Danmarks starkaste exportmöjligheter inom livsmedelsområdet. De teknologiska utmaningarna med produktion av nya växtbaserade livsmedel är enligt analysen i stor utsträckning lösta, och produktionen är redo för större skala. Ändå kämpar många företag med att nå kommersiell framgång och göra växtbaserade livsmedel till en naturlig del av konsumenternas vardag. Det gäller bland annat Organic Plant Protein och Matr Foods, som båda är aktiva utomlands. I analysen pekar Teknologisk Institut på tre sammanhängande insatser som kan omsätta den danska styrkepositionen till tillväxt: konsumentacceptans, export och en stärkt, marknadsnära infrastruktur. Särskilt det internationella fokuset är avgörande, skriver Teknologisk Institut. ”Den danska livsmedelsbranschen har genom årtionden byggt upp starka erfarenheter av effektiv logistik och global marknadstillgång. Samtidigt är kunskap om hög, varaktig kvalitet en dansk spetskompetens som de växtbaserade producenterna kan dra nytta av,” säger Lars Hinrichsen, affärsdirektör på Teknologisk Institut. Han kritiserar de danska producenterna för att i för hög grad utveckla sina växtbaserade produkter för den danska marknaden. ”Det är en utmaning, eftersom konsumentpreferenser, matkultur, distributionsformer och livsmedelssäkerhetsstandarder varierar markant mellan länder. Exportmarknaderna måste forma produktutvecklingen från ett tidigt skede,” säger Lars Hinrichsen. Konsumenterna driver tillväxten Om den växtbaserade sektorn ska växa, måste vi också enligt analysen förstå de vanor och den matkultur som styr konsumenternas val. - Fokus måste dessutom flyttas från teknik till sensorisk kvalitet. De växtbaserade produkterna måste smaka så gott att de blir det föredragna valet, utan att konsumenterna känner att de kompromissar. Produkterna måste också leva upp till vardagens krav på pris, förpackning och bekvämlighet. Endast på det sättet får de lust att köpa produkten om och om igen, säger Mette Damborg Hansen, sektionschef på Teknologisk Institut. Behov av testfaciliteter och kapital Växtbaserade livsmedel har också en central plats i regeringens grundlag för den nya regeringen. För att uppfylla de politiska ambitionerna är tillgång till att testa nya, innovativa lösningar på marknaden nödvändig. Danmark är starkt inom forskning och teknologi, men faciliteter och utrustning måste följa med företagens utveckling. Men ny produktionsutrustning kräver stora investeringar, påpekar analysen. Därför måste företagen få bättre tillgång till dataanalys, pilotanläggningar, testkök och konsumenttester, så att de kan prova och testa innan de själva investerar. Det hänger ihop med en annan barriär som de växtbaserade företagen upplever: brist på risikovillig kapital.

Det finns en enorm outnyttjad exportpotential i Danmarks produktion av växtbaserade livsmedel. Det framgår av en ny analys från Teknologisk Institut, som pekar på att branschens utveckling mot en större produktion och export av växtbaserade livsmedel till de europeiska närmarknaderna både måste vinnas hos konsumenterna, i detaljhandeln och inom foodservice. 

”Vi står med ett historiskt gott utgångsläge med duktiga entreprenörer, starka forskningsmiljöer och politiskt stöd. Nu måste vi förena teknologi, marknad, konsumentpreferenser och risikovillig kapital, så att de goda idéerna inte fastnar på vägen från laboratorium till inköpskorg. Företag som kan anpassa sina produkter så att de tillgodoser konsumenterna över nationsgränser kommer att vinna den europeiska marknaden,” säger Lars Hinrichsen, affärsdirektör på Teknologisk Institut i ett pressmeddelande.

Sett i det ljuset är det mycket meningsfullt att Bio Aus Dänemark och Ekologisk Landsförening under flera år har arbetat aktivt för att öka exporten av växtbaserade livsmedel via ”DACH-projektet”, som fokuserar på att stärka den danska exporten av grönsaker och baljväxter till DACH-länderna: Tyskland, Österrike och Schweiz. 

För att främja växtbaserade specialgrödor, spannmål och baljväxter från Danmark, hade DACH-projektet i år bjudit in en grupp danska ekologer att delta på Biofach-mässan i Nürnberg, som är världens största ekologiska scen.

Samtidigt var det ett stort antal danska producenter av växtbaserade alternativ till kött bland de danska utställarna på den internationella mässan, där det enligt Dennis Hvam, internationell marknadschef på Ekologisk Landsförening, skapades en rad spännande kontakter med potentiella kunder i DACH-länderna.

Han bedömer att Danmark har goda möjligheter att öka exporten, och detta stöds av analysen Växtbaserade Livsmedel: Från teknologi till tallrik från Teknologisk Institut.

Den pekar på att Danmark på några få år har nått en internationell topplats inom nya växtbaserade livsmedel. Dansk forskning inom växtbaserade livsmedel är således nummer 1 i världen mätt på antal vetenskapliga peer-reviewed publikationer per invånare. Samtidigt är Danmark nummer 3 i världen mätt på patent per invånare, och landets politiker ser en god affärsmöjlighet.

En av de starkaste exportmöjligheterna

Regeringens handlingsplan för växtbaserade livsmedel pekar på ett markant tillväxtpotential för sektorn, både i förhållande till klimat och hälsa, men också som en av Danmarks starkaste exportmöjligheter inom livsmedelsområdet.

De teknologiska utmaningarna med produktion av nya växtbaserade livsmedel är enligt analysen i stor utsträckning lösta, och produktionen är redo för större skala. Ändå kämpar många företag med att nå kommersiell framgång och göra växtbaserade livsmedel till en naturlig del av konsumenternas vardag. 

Det gäller bl.a. Organic Plant Protein och Matr Foods som båda är aktiva utomlands. I analysen pekar Teknologisk Institut på tre sammanhängande insatser som kan omsätta den danska styrkepositionen till tillväxt: konsumentacceptans, export och en stärkt, marknadsnära infrastruktur. Särskilt det internationella fokuset är avgörande, skriver Teknologisk Institut.

”Den danska livsmedelsbranschen har genom årtionden byggt upp starka erfarenheter av effektiv logistik och global marknadstillgång. Samtidigt är kunskap om hög, varaktig kvalitet en dansk spetskompetens, som de växtbaserade producenterna kan dra nytta av,” säger Lars Hinrichsen, affärsdirektör på Teknologisk Institut.

Han kritiserar de danska producenterna för att i för hög grad utveckla sina växtbaserade produkter för den danska marknaden.

”Det är en utmaning, eftersom konsumentpreferenser, matkultur, distributionsformer och livsmedelssäkerhetsstandarder varierar markant mellan länder. Exportmarknaderna måste forma produktutvecklingen från ett tidigt skede,” säger Lars Hinrichsen.

Konsumenterna driver tillväxten

Om den växtbaserade sektorn ska växa, måste vi också enligt analysen förstå de vanor och den matkultur som styr konsumenternas val.

- Fokus bör dessutom flyttas från teknik till sensorisk kvalitet. De växtbaserade produkterna ska smaka så gott att de blir det föredragna valet, utan att konsumenterna känner att de gör avkall. Produkterna måste också leva upp till vardagens krav på pris, förpackning och bekvämlighet. Endast på det sättet får de lust att köpa produkten igen och igen, säger Mette Damborg Hansen, sektionschef på Teknologisk Institut.

Behov av testfaciliteter och kapital
Växtbaserade livsmedel har också en central plats i regeringens grundlag för den nya regeringen. För att uppfylla de politiska ambitionerna är tillgång till att testa nya, innovativa lösningar på marknaden nödvändigt. Danmark står starkt inom forskning och teknologi, men faciliteter och utrustning måste följa med företagens utveckling.

Men ny produktionsutrustning kräver massiva investeringar, påpekar analysen. Därför måste företagen få bättre tillgång till dataanalys, pilotanläggningar, testkök och konsumenttester, så att de kan prova och testa innan de själva investerar. Det hänger ihop med en annan barriär, som de växtbaserade företagen upplever: brist på risikovillig kapital.