Var femte blir definitivt arg om kantinen skär ner på köttet till förmån för mer grönt
Økologisk NuVi bør äta mycket mindre kött och mycket mer grönt av hänsyn till vår hälsa, klimatet och naturen. Därför är det också fokus på vad kantinerna runt om i landet serverar till de hundratusentals danskar som varje dag får mat på sin arbetsplats. Tanken om fler grönsaker och baljväxter möter dock inte applåder och erkännande nick; faktum är att de flesta är emot, visar en ny nationell undersökning från Köpenhamns universitet. ”Motståndet är överraskande utbrett. 40 procent av de som får mat via arbetsplatsen skulle bli irriterade, medan 22 procent rent av skulle bli arga. Samtidigt anser ungefär hälften att deras frihet skulle begränsas. Många har alltså en omedelbar inställning som låter: 'Nej, jävlar, ingen ska lära mig vad jag ska äta',” säger Thomas Bøker Lund, försteförfattare till studien och lektor vid Institutionen för livsmedels- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet i ett pressmeddelande. Det finns samtidigt stora skillnader i de känslomässiga reaktionerna över kön och branscher. Tanken på en mer växtbaserad lunch väcker negativa känslor hos markant fler män än kvinnor. Och där anställda i branscher med mer manuellt arbete - bl.a. jordbruk, industri, hotell/restaurang - har högst emotionellt motstånd, är anställda inom framför allt utbildning, kultur och konst samt hälso-, social- och omsorgssektorn de mest positiva. Omvänt säger 24 procent att de skulle bli glada vid utsikten att fler växter i kantinens måltider. Villigheten till grön omställning påverkar klimatavtrycket Forskarna har i samarbete med kantin- och cateringföretaget Jespers Torvekøkken tittat närmare på 62 arbetsplatser i Region Hovedstaden för att ta reda på vad den övergripande inställningen är på de enskilda arbetsplatserna, och vad nivåerna av beredskap betyder för klimatavtrycket från lunchmaten. Här visar resultaten att endast 13 procent av arbetsplatserna är beredda att göra lunchen grönare, 42 procent är motvilliga, medan det finns en blandad grad av beredskap på de återstående 45 procenten av arbetsplatserna. ”Vi kan samtidigt se ett stort samband mellan den nivå av beredskap som finns på arbetsplatsen och vilken typ av mat som äts till lunch. Traditionella danska rätter med kött som huvudingredienser är mycket utbredda på de motvilliga arbetsplatserna, medan de är mer sällsynta i de förändringsbenägna organisationerna,” berättar Mette Weinreich Hansen, medförfattare till studien och lektor vid Institutionen för livsmedels- och resursekonomi. Den skillnaden syns också i klimatavtrycket från lunchmaten, där de förändringsbenägna arbetsplatserna har 28 procent mindre klimatavtryck än de motvilliga. En del av motståndet kan vara en reflex från ryggmärgen Trots att många inte vill bli lärda om sitt köttintag, och uttrycker att de skulle reagera med irritation och vrede, väcker andra resultat från undersökningen frågor om hur djupt detta motstånd egentligen är. ”Vi ser ingen tydlig tendens till att tillfredsställelsen med kantinmaten är lägre bland anställda på arbetsplatser som serverar växtbaserad mat än bland anställda på arbetsplatser som inte gör det – så länge man inte går längre än en vegetarisk dag i veckan. Därför kan det tyda på att en del av motståndet kan vara en reflex,” påpekar Thomas Bøker Lund. Av den anledningen bedömer forskarna att kantinmaten sannolikt kan skjutas i en grönare riktning på många arbetsplatser. ”Vi undersöker för närvarande närmare hur långt man kan gå utan att det skapar varaktig missnöje,” säger Thomas Bøker Lund. ”Vi får heller inte glömma att själva kantinmaten kan göra skillnad för hur personer med ett omedelbart motstånd reagerar i praktiken,” påpekar Mette Weinreich Hansen och fortsätter: ”Om växtbaserade rätter görs läckra och inbjudande, och den kritiska kantinbesökaren får en positiv upplevelse, kan det möjligen förändra personens inställning. Därför har catering- och köksbranschen en central roll i att arbeta med att göra gröna initiativ i kantinen till en god matupplevelse.” Mät er beredskap, arbetsgivare För att hjälpa arbetsplatser att mäta hur beredd organisationen egentligen är att gå en grönare väg i kantinen, erbjuder forskarna bakom studien ett så kallat klassifikationsverktyg, som består av ett kort frågeformulär som ska besvaras av de anställda, och en efterföljande beräkning av arbetsplatsens beredskap. ”För en ledning med ambition att minska företagets klimatpåverkan är det användbart att ha en känsla för hur de anställda förhåller sig till en grön matomställning. Vårt verktyg kan bedöma var på beredskaps-skalan de anställda eller de olika avdelningarna befinner sig,” säger Thomas Bøker Lund och tillägger: ”På den bakgrunden kan man överväga vilken grad av omställning det är meningsfullt att försöka sig på. Har du till exempel en motvillig arbetsplats eller avdelning, är det inte lämpligt att plötsligt införa en vegetarisk dag. Det kommer sannolikt att ge ett kraftigt negativt gensvar. Då måste man gå långsammare fram.” En instruktion för användning av klassifikationsverktyget kan läsas i kapitel 5 i rapporten 'Växtbaserad kantinomat på danska arbetsplatser – utbredning, beredskap och motstånd', som fritt kan laddas ner här.
Vi bör äta mycket mindre kött och mycket mer grönt av hänsyn till vår hälsa, klimatet och naturen.
Därför är det också fokus på, vad kantinerna runt om i landet serverar till de hundratusentals danskar, som varje dag får serverad mat på sin arbetsplats.
Tanken om fler grönsaker och baljväxter möter dock inte applåder och erkännande nick; faktiskt är de flesta emot, visar en ny nationell undersökning från Köpenhamns universitet.
”Motståndet är förvånansvärt utbrett. 40 procent av dem som får mat via arbetsplatsen skulle bli irriterade, medan 22 procent rent av skulle bli arga. Samtidigt anser ungefär hälften att deras frihet skulle begränsas. Många har alltså en omedelbar inställning som låter: 'Nej, jäklar, ingen ska lära mig vad jag ska äta',” säger Thomas Bøker Lund, försteförfattare till studien och lektor vid Institutionen för Livsmedels- och Resurs-ekonomi vid Köpenhamns universitet i ett pressmeddelande.
Samtidigt finns stora skillnader i de känslomässiga reaktionerna över kön och branscher. Tanken på en mer växtbaserad lunch väcker negativa känslor hos markant fler män än kvinnor. Och där anställda i branscher med mer manuellt arbete - bl.a. jordbruk, industri, hotell/restaurang - har högst emotionellt motstånd, är anställda inom framför allt utbildning, kultur och konst samt hälso-, social- och omsorgssektorn de mest positivt inställda.
Omvänt säger 24 procent att de skulle bli glada vid utsikten av fler växter i kantinens måltider.
Beredskapen för grön omställning påverkar klimatavtrycket
Forskare har i samarbete med kantin- och cateringföretaget Jespers Torvekøkken tittat närmare på 62 arbetsplatser i Region Hovedstaden för att ta reda på vad den övergripande inställningen är på de enskilda arbetsplatserna, och vad beredskapsnivån på arbetsplatsen betyder för klimatavtrycket från lunchmaten.
Här visar resultaten att endast 13 procent av arbetsplatserna är beredda att göra lunchen grönare, 42 procent är motvilliga, medan det finns en blandad grad av beredskap på de återstående 45 procenten av arbetsplatserna.
”Vi kan samtidigt se ett stort samband mellan den beredskapsnivå som finns på arbetsplatsen och den typ av mat som äts till lunch. Traditionella danska rätter med kött som huvudråvara är mycket utbredda på de motvilliga arbetsplatserna, medan de är mer sällsynta i de förändringsbenägna organisationerna,” berättar Mette Weinreich Hansen, medförfattare till studien och lektor vid Institutionen för Livsmedels- och Resurs-ekonomi.
Den skillnaden syns också i klimatavtrycket från lunchmaten, där de förändringsbenägna arbetsplatserna har 28 procent mindre klimatavtryck än de motvilliga.
En del av motståndet kan vara en ryggradsreaktion
Även om det alltså finns många som inte vill bli lärda om sitt köttkonsumtion, och som uttrycker att de skulle reagera med irritation och vrede, väcker andra resultat från undersökningen frågor om hur djupt detta motstånd egentligen är.
”Vi ser ingen tydlig tendens till att tillfredsställelsen med kantinmaten är lägre bland anställda på arbetsplatser som serverar växtbaserad mat, än bland anställda på arbetsplatser som inte gör det - så länge man inte går längre än en vegetarisk dag i veckan. Därför kan det tyda på att en del av motståndet kan vara en ryggradsreaktion,” påpekar Thomas Bøker Lund.
Av den anledningen bedömer forskarna att kantinmaten sannolikt kan skjutas i en grönare riktning på många arbetsplatser.
”Vi undersöker för närvarande närmare hur långt man kan gå, utan att det skapar varaktig missnöje,” säger Thomas Bøker Lund
”Vi får heller inte glömma att själva kantinmaten kan göra skillnad för hur personer med ett omedelbart motstånd reagerar i praktiken,” påpekar Mette Weinreich Hansen och fortsätter:
”Om växtbaserade rätter görs läckra och inbjudande, och den kritiska kantinbesökaren får en positiv upplevelse, kan det möjligen förändra personens inställning. Därför har catering- och köksbranschen en central roll i att arbeta med att göra gröna initiativ i kantinen till en god matupplevelse.”
Mät er beredskap, arbetsgivare
För att hjälpa arbetsplatser att mäta hur beredd organisationen egentligen är att gå en grönare väg i kantinen, erbjuder forskarna bakom studien ett så kallat klassifikationsverktyg, som består av ett kort frågeformulär som ska besvaras av de anställda, och en efterföljande beräkning av arbetsplatsens beredskap.
”För en ledning med ambition att minska företagets klimatpåverkan är det användbart att ha en känsla för hur de anställda förhåller sig till en grön matomställning. Vårt verktyg kan bedöma var på beredskaps-skalan de anställda eller de olika avdelningarna befinner sig,” säger Thomas Bøker Lund och tillägger:
”På den bakgrunden kan man överväga vilken grad av omställning det är meningsfullt att försöka sig på. Har du till exempel en motvillig arbetsplats eller avdelning, är det inte lämpligt att plötsligt införa en vegetarisk dag. Det kan ge en kraftig negativ respons. Då gäller det att gå långsammare fram.”
En instruktion för användning av klassifikationsverktyget kan läsas i kapitel 5 i rapporten 'Växtbaserad kantinomad på danska arbetsplatser – utbredning, beredskap och motstånd&#;, som fritt kan hämtas här.