Danska siffror utmanar brittisk studie om ekologiska äggs klimatpåverkan
Økologisk NuEtt ekologiskt ägg är nästan dubbelt så stor klimatpåverkan som ett burägg, enligt en ny brittisk studie. Det stämmer dåligt med nyare danska siffror som visar att ett ekologiskt ägg släpper ut cirka 15 procent mer växthusgaser än ett burägg, vilket är något lägre än de brittiska siffrorna. De danska siffrorna kommer från branschorganisationen Danske Æg i ett skriftligt svar till LandbrugsAvisen. År 2021 lät Danske Æg konsultföretaget Blonk Consultants beräkna miljöpåverkan från den danska produktionen av burägg, skrabeägg, frigående ägg och ekologiska ägg. Siffrorna beräknades utifrån produktionsdata från 2000 till 2020 och var en så kallad screening-livscykelanalys, som inkluderar processen från foder- och hönsproduktion till äggen lämnar gården. Där visade de korrigerade 2020-talen att ett kilo burägg släpper ut 1,42 kg CO2-ekvivalenter, medan ett kilo ekologiska ägg släpper ut 1,63 kg. Dessa siffror utesluter dock den förändrade markanvändningen – Land Use Change (LUC). Om man räknar med LUC är de ekologiska äggen plötsligt de mest klimatsmarta av alla ägg. Beräkningen är dock så osäker att siffran bör tolkas med stor försiktighet. Jørgen Nyberg Larsen, sektionschef för Danske Æg, bedömer att klimatavtrycket idag är ännu lägre, eftersom beräkningen baserades på produktionen 2020. De brittiska data är ännu äldre; här har forskarna använt data från 2009–2010, vilket de erkänner som en begränsning i deras resultat. Nyare siffror är på väg. Innovationscentret för ekologiskt jordbruk är nämligen i färd med en analys som, baserad på olika scenarieberegningar, ska visa skillnader i klimatavtrycket vid omställning från konventionell till ekologisk fjäderfäproduktion. Resultatet förväntas vara klart senare i år. "Vi gör analysen utifrån befintliga data, men datagrundlaget är begränsat och saknar uppdatering. Det gäller hela den ekologiska produktionen, särskilt för fjäderfä, som är liten jämfört med grisar och kor, och där det inte finns någon klimatavgift på produktionen," säger chefskonsulent Julie Cherono Schmidt Henriksen i ett pressmeddelande. Om man beräknar klimatavtrycket per kg produkt, har skrabeägg och burägg från konventionell produktion ett lägre klimatavtryck än ekologiska ägg, eftersom den konventionella produktionen är mer intensiv. "Men om man beräknar klimatavtrycket utifrån den totala klimatpåverkan från hela produktionssystemet, förväntar vi oss ett helt annat resultat," säger Julie Cherono Schmidt Henriksen. Hon ser därför fram emot att analysera det arbete som innovationscentret gör för att få ett uppdaterat resultat i en dansk kontext. "Här skulle faktorer som självförsörjning av foder istället för importerat foder och en ökad andel gräs och efterföljande grödor i produktionen, vilket ger mer kolinlagring i jorden, ge den ekologiska produktionen ett annat resultat. När man ser på den totala hållbarheten i produktionen, finns också hänsyn till djurvälfärd och biologisk mångfald, som ser annorlunda ut i den ekologiska produktionen jämfört med den konventionella. När man inte tar med dessa faktorer eller använder en måttstock baserad på konventionell produktion för att mäta ekologisk produktion, får man inte ett rättvisande resultat. Det är två olika produktionssystem, och därför behöver vi olika verktyg för att minska klimatpåverkan, vilket är en utmaning för hela den animaliska produktionen," förklarar hon. Giv inte en fullständig bild Lee Holdstock, chef för reglering och handel vid den brittiska ekologiska märkningen Soil Association Certification, menar att studien illustrerar vissa viktiga kompromisser vid en omställning till ekologiskt, men påpekar också att den inte ger hela bilden av miljökostnaderna. "Även om intensiva system kan ha lägre utsläpp per produktionsenhet eftersom fåglarna utnyttjar fodret mer effektivt, speglar detta bara en del av bilden. Ett verkligt hållbart livsmedelssystem måste också ta hänsyn till påverkan på naturen, jordens hälsa, vattenkvalitet, användning av syntetiska tillsatsämnen och djurvälfärd," säger Lee Holdstock till The Guardian, som nämner den brittiska studien. Harriet Bartlett från Oxford University Smith School of Enterprise and the Environment, som bidrog till studien, håller med om att den inte ger hela bilden. Studien mäter fyra miljöindikatorer: växthusgaser, försurning, eutrofiering och markanvändning. Pesticidbelastning och biologisk mångfald ingår inte. "Ekologiskt jordbruk kanske skulle klara sig bättre när det gäller pesticidernas toxicitet och kanske också för biologisk mångfald på gården," säger hon till The Guardian. Författarna drar slutsatsen att en övergång från bursystem sannolikt leder till både högre miljöpåverkan och betydande välfärdskonsekvenser, eftersom fler djur måste slaktas för att upprätthålla produktionsnivån i ett burfritt system. Det är inte så att de rekommenderar att behålla burproduktionen, men de råder politiker att vara medvetna om betydelsen för miljöpåverkan och dödlighet vid en omställning. Därför bör de säkerställa att insatser genomförs för att förbättra produktiviteten och minska dödligheten i de burfria systemen. Dessutom påpekar de att personer, särskilt i länder med hög äggkonsumtion, bör överväga att minska sitt intag, eftersom det redan är högre än kostråden rekommenderar.
Et ekologiskt ägg är nästan dubbelt så stor klimatpåverkan som ett burägg, lyder det i en ny brittisk studie.
Det stämmer dåligt med nyare danska siffror, som visar att ett ekologiskt ägg släpper ut ca. 15 pct. fler växthusgaser än ett burägg, vilket därmed är något lägre än de brittiska siffrorna visar.
De danska siffrorna kommer från branschorganisationen Danske Æg i ett skriftligt svar till LandbrugsAvisen. År 2021 fick Danske Æg konsultföretaget Blonk Consultants att beräkna miljöpåverkan från den danska produktionen av hönsägg, skrabeägg, frigående ägg och ekologiska ägg.
Siffrorna beräknades utifrån produktionsdata från 2000 till 2020 och var en så kallad screening-livscykelanalys, som inkluderar processen från foder- och hönsproduktion till dess äggen lämnar gården.
Här visade de korrigerade 2020-talen att ett kg burägg släpper ut 1,42 kg CO2-ekvivalenter, medan ett kg ekologiska ägg släpper ut 1,63 kg.
Dessa siffror utesluter dock den förändrade markanvändningen - Land Use Change (LUC). Medregnar man LUC är de ekologiska äggen plötsligt de mest klimavänliga av alla ägg. Beräkningen här är dock så osäker att siffran bör tolkas med ett väsentligt förbehåll.
Jørgen Nyberg Larsen, sektionschef för Danske Æg, bedömer att klimatavtrycket idag skulle vara ännu lägre, eftersom beräkningen baserades på produktionen 2020. De brittiska data är ännu äldre; här har forskarna använt data från 2009-2010, vilket de erkänner som en begränsning i deras resultat, i en artikel i The Guardian.
Nyare siffror är på väg
Det kan dock snart finnas färska siffror för den danska produktionen. Innovationscentret för ekologiskt jordbruk är nämligen i gång med en analys som, utifrån ett antal scenarieberegningar, ska visa skillnader i klimatavtrycket vid omställning från konventionell till ekologisk fjäderfäproduktion. Här förväntas resultatet vara klart senare i år.
"Vi gör analysen utifrån de befintliga data på området, men datagrundlaget är snävt och saknar en uppdatering. Det gäller för hela den ekologiska produktionen och särskilt för fjäderfäområdet, som är litet jämfört med gris och nötkreatur, och där det inte finns någon utsikt till en klimatavgift på produktionen," berättar chefskonsulent Julie Cherono Schmidt Henriksen i ett pressmeddelande.
Om man beräknar klimatavtrycket per kg produkt har skrabeägg och burägg från konventionell produktion ett lägre klimatavtryck än ägg från ekologisk produktion, eftersom den konventionella produktionen är mer intensiv.
"Men om man beräknar klimatavtrycket utifrån den totala klimatpåverkan från hela produktionssystemet förväntar vi oss ett resultat som ser helt annorlunda ut," bedömer Julie Cherono Schmidt Henriksen.
Därför ser hon fram emot att dyka ner i den analys som innovationscentret håller på att genomföra för att få ett uppdaterat resultat i en dansk kontext.
"Här kommer faktorer som självförsörjning med foder istället för importerat foder och en ökad andel av gräs och efterföljande grödor i produktionen, och därmed en ökad kolbindning i jorden, att ge den ekologiska produktionen ett annat resultat. Ser man på den totala hållbarheten i produktionen finns också hänsyn till djurvälfärd och biologisk mångfald i den ekologiska produktionen, som ser annorlunda ut än i den konventionella. När man inte medräknar dessa faktorer eller använder en måttstock baserad på konventionell produktion för att mäta ekologisk produktion, får man inte ett rättvisande resultat. Det är två olika produktionssystem, och därför behöver vi också olika verktyg för att minska klimatpåverkan, vilket är en utmaning för hela den animaliska produktionen," förklarar hon.
Ger inte en fullständig bild
Lee Holdstock, som är chef för reglering och handel hos den brittiska ekologiska märkningen Soil Association Certification, menar att studien illustrerar några viktiga kompromisser vid en omställning till ekologiskt, men påpekar också att den inte ger den fulla bilden av miljökostnaderna.
"Även om intensiva system kan ha lägre utsläpp per produktionsenhet, eftersom fåglarna utnyttjar fodret mer effektivt, återspeglar detta bara en del av bilden. Ett verkligt hållbart livsmedelssystem måste också ta hänsyn till påverkan på naturen, jordens hälsa, vattenkvalitet, användning av syntetiska tillsatser och djurvälfärd," säger Lee Holdstock till The Guardian, som nämner den brittiska studien.
Harriet Bartlett från Oxford University Smith School of Enterprise and the Environment, som bidrog till studien, håller med om att den inte ger den fulla bilden. Studien mäter fyra miljöindikatorer: växthusgaser, försurning, eutrofiering och markanvändning. Pesticidbelastning och biologisk mångfald ingår inte.
"Ekologiskt jordbruk skulle kanske klara sig bättre när det gäller pesticidernas toxicitet och kanske också med avseende på biologisk mångfald på gården," säger hon till The Guardian.
Författarna drar slutsatsen att ett skifte bort från bursystem sannolikt medför både högre miljöpåverkan och betydande välfärdskonsekvenser, i den meningen att fler djur måste slaktas om produktionsnivån ska upprätthållas med ett burfritt system.
Det är inte för att de rekommenderar att behålla burproduktionen, men de råder politiker att vara uppmärksamma på betydelsen för miljöavtrycket och dödligheten vid en omställning. Därför bör de se till att insatser sätts in för att förbättra produktiviteten och minska dödligheten i de burfria systemen. Dessutom pekar de på att folk, särskilt i länder med högt äggintag, bör överväga att minska sitt intag, eftersom det för storförbrukare redan är högre än kostråden rekommenderar.