Grönsaksproducenter undantas från den nya kvävegodkännanderegeln 2027: »Vi blir inte undantagna, och det ska vi inte heller bli«
Økologisk NuGrönsaksproducenterna - både de konventionella och de ekologiska - ska få bättre möjligheter att anpassa sig till en ny gödningslag. Därför undantas de från den nya kvävegödningsmodellen som ska träda i kraft nästa år. På de nuvarande arealerna ska grönsaksproducenterna istället följa de nuvarande kvätnormerna fram till den 1 januari 2028. Det skriver Miljö- och Djurvälfärdsdepartementet i ett pressmeddelande. Undantaget är en del av ett tilläggsavtal som också innehåller andra preciseringar och åtgärder. Det är ett resultat av de senaste veckornas hårda kritik från jordbrukssektorn, som ansåg att den föreslagna gödningslagen, som ska minska utsläppen av näringsämnen och återställa livet i våra vatten, skulle drabba grönsaksproducenterna exceptionellt hårt. Lagen hotade samtidigt den politiska ambitionen att stärka dansk frukt- och grönsaksproduktion, eftersom både den ekologiska och den konventionella sektorn bedömde att stora delar av produktionen riskerade att läggas ner. Erkänner utmaningen Richard de Visser, ordförande för Frukt- och Grönsaksutskottet i Ekologisk Landsförening, och Sybille Kyed, som är föreningens politiska chef, har under de senaste veckorna varit i dialog med politiker för att göra dem medvetna om problemet. Särskilt den senaste veckan gick Richard de Visser från att vara skeptisk till att vara positiv, eftersom han märkte att man började lyssna på bekymren. "Nu har vi fått ett undantag på ett år, vilket var det vi eftersträvade - med vetskap om att det inte löser problemet, för vi har vissa strukturella utmaningar, men nu har vi trots allt ett år till att arbeta med det. Utmaningen är att vi saknar data och verktyg som kan erkännas av myndigheterna - det måste vi först hitta. Men det viktigaste är att politikerna har förstått budskapet att deras ursprungliga förslag tyvärr var ett problem för hela produktionen," säger Richard de Visser till Ekologisk Nu. En konsekvens av de nya reglerna skulle vara att grönsaksproducenter skulle behöva lägga från två till hela sex hektar fallow för varje hektar med grönsaker för att kompensera för kväveutsläppen, vilket de flesta inte skulle ha råd med. "Vi erkänner öppet att vi i branschen har en utmaning med utlakning, eftersom grönsaksproduktionen inte är bra på att behålla näringsämnena. Vi måste verkligen arbeta för att hitta lösningar som är ätbara för alla och kan erkännas av myndigheterna, så att vi inte hamnar i samma situation nästa år. Det här är bara en uppskjutning, vi blir inte befriade, och det ska vi inte," fastslår Richard de Visser. Minister står fast vid ambitionerna Christian Rabjerg Madsen (S), minister för natur- och djurvälfärd, kallar det "sunt förnuft" att grönsaksodlarna undantas i ett år. "Jag är mycket uppmärksam på villkoren för landets grönsaksproducenter, som idag utgör en blygsam del av den totala jordbruksarealen, men som kommer att drabbas hårt av den nya kvävegödningsregleringen. Därför är det sunt förnuft att tillfälligt undanta områden med grönsaksproduktion från den nya kvävegödningsmodellen. Av samma skäl har jag bett experter att snarast möjligt se över de krav vi ställer på bland annat grönsaksproducenter. Undantaget förändrar dock inte att den nya kvävegödningsregleringen fortfarande är avgörande för att hantera de massiva utmaningar vi har med vårt vattenmiljö och i havet runt oss. För ambitionerna i den gröna treparten står jag orubbligt fast på. Vi ska ha ett grönare Danmark, och vi ska få livet tillbaka i våra fjordar och kustvatten," säger han i ett pressmeddelande. Richard de Visser hoppas att Ekologisk Landsförening kan bli en del av den expertpanel som ska arbeta för att hitta en lösning. Målet med panelen är att se på den samlade kunskapsbasen för kväveutlakningen från odlingen av grönsaker och potatis, så att det är möjligt att justera regleringen snabbt om det finns saklig grund för förändringar. En korrigering görs i datagrundlaget så att omfattningen av bevattnade sandjordar återspeglas i grunden för beräkningen av fallow-punkten när de slutgiltiga utsläppstaken offentliggörs i september 2026. Detta var inte fallet i de preliminära utsläppstaken som offentliggjordes i juli 2026. När de slutgiltiga utsläppstaken är meddelade kommer natur- och djurvälfärdsministern i samarbete med KL att kontakta de lokala gröna treparterna, där det slutgiltiga insatsbehovet blir väsentligt större än tidigare förutsatt. Lagförslaget om den nya kvävegödningsmodellen ska tredjebehandlas i Folketinget torsdagen den 3 september.
Grönsaksproducenterna - både de konventionella och de ekologiska - ska få bättre möjligheter att anpassa sig till en ny gödningslag.
Därför blir de undantagna från den nya kvävegivningsregleringsmodellen, som ska träda i kraft nästa år. På de nuvarande arealerna ska grönsaksproducenterna istället följa de nuvarande kvätonormerna fram till den 1 januari 2028.
Det skriver Miljö- och Djurvälfärdsdepartementet i ett pressmeddelande.
Undantaget är en del av ett tilläggsavtal, som också innehåller andra preciseringar och åtgärder. Det är ett resultat av de senaste veckornas hårda kritik från jordbrukssektorn, som ansåg att den varslade gödningslagen, som ska minska utsläppen av näringsämnen och återställa livet i våra vatten, skulle drabba grönsaksproducenterna extra hårt.
Lagen hotade samtidigt den politiska ambitionen att stärka dansk frukt- och grönsaksproduktion, eftersom både den ekologiska och den konventionella sektorn bedömde att stora delar av produktionen riskerade att läggas ner.
Erkänner utmaningen
Richard de Visser, ordförande för Frukt- och Grönsaksutskottet i Ekologisk Landsförening, och Sybille Kyed, som är föreningens politiska chef, har de senaste veckorna varit i dialog med politiker för att göra dem medvetna om problemet. Särskilt den senaste veckan gick Richard de Visser från att vara skeptisk till positiv, när han märkte att man började lyssna på bekymren.
"Nu har vi fått ett undantag på ett år, vilket var det, vi gick efter - medvetna om att det inte löser problemet, för vi har vissa strukturella utmaningar, men nu har vi trots allt ett år till att arbeta med det. Utmaningen är att vi saknar data och verktyg, som kan bli erkända av myndigheterna - det måste vi först hitta. Men det viktigaste är att politikerna har förstått budskapet om att deras ursprungliga förslag tyvärr var ett problem för hela produktionen," säger Richard de Visser till Ekologisk Nu.
En konsekvens av de nya reglerna skulle vara att grönsaksproducenter skulle behöva lägga från två till hela sex hektar fallow för varje hektar med grönsaker för att kompensera för kväveutsläppen, vilket de flesta inte skulle ha råd med.
"Vi erkänner öppet att vi i branschen har en utmaning med utlakning, eftersom grönsaksproduktionen inte är bra på att behålla näringsämnena. Vi måste verkligen arbeta för att hitta lösningar som är ätbara för alla och kan erkännas av myndigheterna, så att vi inte står i samma situation nästa år. Det här är bara en uppskjutning, vi blir inte befriade, och det ska vi inte," fastslår Richard de Visser.
Ministern står fast vid ambitionerna
Miljö- och djurvälfärdsminister Christian Rabjerg Madsen (S) kallar det "sunt förnuft" att grönsaksodlarna blir undantagna i ett år.
”Jag är mycket uppmärksam på villkoren för landets grönsaksproducenter, som idag upptar en blygsam del av den totala jordbruksarealen, men som riskerar att drabbas hårt av den nya kvävegivningsregleringen. Därför är det sunt förnuft att vi för en kort period undantar arealer med grönsaksproduktion från den nya kvävegivningsmodellen. Av samma skäl har jag bett experter att snarast möjligt se närmare på de krav vi ställer på bland annat grönsaksproducenter. Undantaget förändrar dock inte att den nya kvävegivningsregleringen fortfarande är avgörande för att kunna hantera de massiva utmaningar vi har med vårt vattenmiljö och i havet runt oss. För ambitionerna i den gröna treparten står jag orubbligt fast på. Vi ska ha ett grönare Danmark, och vi ska få livet tillbaka i våra fjordar och kustvatten,” säger han i ett pressmeddelande.
Richard de Visser hoppas att Ekologisk Landsförening kan bli en del av den expertpanel som ska arbeta för att hitta en lösning.
Målet med panelen är att se på den samlade kunskapsbasen för kväveutlakningen från odlingen av grönsaker och potatis, så att det är möjligt att justera regleringen snabbt om det finns saklig grund för förändringar.
Det görs en korrigering i datagrundlaget, så att omfattningen av vattnade sandjordar återspeglas i grunden för beräkningen av fallow-punkten, när de slutgiltiga utsläppstaken offentliggörs i september 2026. Detta var inte fallet i de preliminära utsläppstaken som offentliggjordes i juli 2026.
När de slutgiltiga utsläppstaken är meddelade, kommer miljö- och djurvälfärdsministern i samarbete med KL att kontakta de lokala gröna treparterna, där det slutgiltiga insatsbehovet blir väsentligt större än tidigare förutsatt.
Lagförslaget om den nya kvävegivningsmodellen ska tredjebehandlas i Folketinget torsdagen den 3 september.