Flera ton glyphosat har försvunnit: »Det finns mycket stora mängder bekämpningsmedel som myndigheterna inte har kontroll på«

Økologisk Nu
Flera ton glyphosat har försvunnit: »Det finns mycket stora mängder bekämpningsmedel som myndigheterna inte har kontroll på«

"Helt galet", "hoppfullt" och "årtionden av misslyckanden". Det är några av kommentarerna som statsrevisorerna Mette Abildgaard (K) och Lars Chr. Lilleholt (V) knyter till Miljöministeriets bristfälliga kontroll av bekämpningsmedel under flera år. Kommentarerna föll på en presskonferens där Rigsrevisionens nya rapport om myndigheternas kontroll av bekämpningsmedel presenterades. Och det fanns inte mycket positivt att hämta för den högsta ansvariga myndigheten på området. Statsrevisorerna kallar ministeriets kontroll för "djupt oroande" och "helt otillräcklig" och skriver i sin kommentar: "Rapporten ger intryck av en kontroll som inte alls fungerar. Det finns mycket stora mängder bekämpningsmedel som myndigheterna inte har koll på, och kontrollen är nästan uteslutande baserad på de uppgifter som företagen själva rapporterar in. Den helt otillräckliga kontrollen kan bidra till att det finns alldeles för mycket bekämpningsmedel i vårt dricksvatten och våra livsmedel. Det finner Statsrevisorerna mycket oroande." Rigsrevisionens kritikkala går från 1 till 5, där 5 är det högsta – och dessutom sällan används – och i detta fall når kritiken näst högsta nivån, som betecknas som skarp kritik. 7800 ton glyfosat har försvunnit Ett exempel i rapporten handlar om glyfosat, som utgör omkring 40 procent av all försäljning av bekämpningsmedel i Danmark. Sedan 2011 har 7800 ton glyfosat köpts in, men inte rapporterats till Miljöstyrelsen som förbrukat. Det motsvarar knappt hälften av den totala inköpsmängden under perioden. Miljöstyrelsen har dock inte undersökt var de 7800 tonnen har tagit vägen, och sedan 2018 har Styrelsen enligt Statsrevisorerna vetat att inte all förbrukning av bekämpningsmedel rapporteras in. "Det verkar helt hopplöst," sade Mette Abildgaard på presskonferensen enligt TV 2. Rapporten pekar dessutom på en rad förhållanden som tillsammans gör det svårt för kontrollen att upptäcka lagbrott: Företagen kan själva radera eller rätta i sina rapporter om bekämpningsmedelsförbrukning eller utelämna uppgifter, och Miljöstyrelsen kontrollerar inte detta. Styrelsen vet därför inte om uppgifterna är korrekta. "Det är ju helt galet," sade Mette Abildgaard på presskonferensen, medan Lars Chr. Lilleholt kallade det "årtionden av misslyckanden" och tillade: "Det är därför vi tar detta mycket allvarligt." Kan lätt undantas från kontroll Vid kontrollbesök har styrelsen nästan uteslutande utgått från företagens egna sprutjournaler. Konsekvensen är, som Statsrevisorerna beskriver det, att en kontrollant som hittar en halvtom dunk med ett olagligt bekämpningsmedel på platsen inte kan påvisa olaglig förbrukning om medlet inte finns i journalen. Under perioden 2022–2025 har Miljöstyrelsen endast letat efter fyra typer av olagliga bekämpningsmedel i sina kontrolluttag, trots att det finns förbud mot hundratals medel. Företag som har angett att de inte alls använder bekämpningsmedel har helt undantagits från kontroll. Därmed har Miljöstyrelsen inte säkerställt att alla företag har en viss sannolikhet att bli utvalda för kontroll. Fram till våren 2025 undvek Miljöstyrelsen att kontrollera överträdelser som företagen själva hade anmält. Det var i strid med kemikalielagen. Statsrevisorerna kritiserar att styrelsen i flera fall har hanterat detta i strid med lagen, och betecknar det som oroande att styrelsen inte har varit tillräckligt bekant med det lagstöd den ska administrera efter. Fler och fler bekämpningsmedelsfynd Miljöstyrelsen väljer inte heller företag för kontroll utifrån en riskbedömning, trots att EU:s kontrollförordning kräver det, och trots att styrelsen har egna uppgifter om olaglig förbrukning. Slutligen framgår det att Styrelsen för Grön Omställning och Vattenmiljö, som utför kontrollen för Miljöstyrelsen, flera gånger sedan 2020 har föreslagit en kontroll där företagens inköp, förbrukning och lager korsjämförs. Miljöstyrelsen har inte förhållit sig till förslagen. "Konsekvensen av Miljöministeriets helt otillräckliga kontroll är att olagliga bekämpningsmedel eller för stora mängder av godkända bekämpningsmedel kan sippra ner i grundvattnet eller stanna kvar i livsmedlen till skada för miljö och hälsa," skriver Statsrevisorerna. Kritiken faller in i en tid då bekämpningsmedelsfynden i dricksvattnet går i fel riktning. Enligt Statsrevisorernas kommentar har innehållet av bekämpningsmedel i danska dricksvattentäkter ökat sedan 2018, och 2025 hittades bekämpningsmedelsrester i över hälften av borrningarna. Fler och fler platser måste vattenförsörjningsföretagen späda ut grundvattnet med bekämpningsmedelsrester innan det kan skickas ut som dricksvatten. Det ska dock sägas att man också har börjat leta efter fler bekämpningsmedel än tidigare. Miljöminister Maria Reumert Gjerding (SF) säger i ett pressmeddelande att hon tar kritiken mycket allvarligt: "När kontrollen sviker finns en risk för att olaglig eller felaktig användning av bekämpningsmedel inte upptäcks, och att det får konsekvenser för miljö och människors hälsa. Därför ska den nästa Bekämpningsmedelsstrategi vara ambitiös och följa upp Rigsrevisionens kritik. Det är helt avgörande att myndigheternas kontroll är ett effektivt skydd mot användning av olagliga bekämpningsmedel, att godkända medel används enligt reglerna, och att användningen rapporteras korrekt."

"Helt galet", "hoppfullt" och "årtiondets misslyckande".

Det är några av de kommentarer som statsrevisorerna Mette Abildgaard (K) och Lars Chr. Lilleholt (V) knyter till Miljöministeriets bristfälliga kontroll med bekämpningsmedel under flera år.

Kommentarerna föll på en presskonferens där Rigsrevisionens nya rapport om myndigheternas kontroll med bekämpningsmedel presenterades.

Och det fanns inte mycket positivt att hämta för den högsta ansvariga myndigheten på området.

Statsrevisorerna kallar ministeriets kontroll för "starkt oroande" och "helt otillräcklig" och skriver i sin kommentar:

"Rapporten ger intryck av en kontroll som inte alls fungerar. Det finns mycket stora mängder bekämpningsmedel som myndigheterna inte har koll på, och kontrollen är nästan uteslutande baserad på de uppgifter som företagen själva rapporterar in. Den helt otillräckliga kontrollen kan bidra till att det finns alldeles för mycket bekämpningsmedel i vårt dricksvatten och våra livsmedel. Det finner Statsrevisorerna mycket oroande."

Rigsrevisionens kritiska skala går från 1-5, där 5 är det högsta – och i övrigt sällan används – och i detta fall når kritiken näst högsta nivån, som betecknas som en skarp kritik.

7 800 ton glyphosat har försvunnit

Ett exempel i rapporten handlar om glyphosat, som utgör omkring 40 procent av all försäljning av bekämpningsmedel i Danmark. Sedan 2011 har 7 800 ton glyphosat köpts in, som inte har rapporterats till Miljöstyrelsen som förbrukat. Det motsvarar knappt hälften av den totala inköpet under perioden. Miljöstyrelsen har dock inte undersökt var de 7 800 ton har tagit vägen, och sedan 2018 har Styrelsen enligt Statsrevisorerna vetat att inte all bekämpningsmedelsförbrukning rapporteras in.

"Det verkar helt hopplöst," sade Mette Abildgaard på presskonferensen enligt TV 2.

Rapporten pekar dessutom på en rad förhållanden som tillsammans gör det svårt för kontrollen att upptäcka lagbrott: Företagen kan själva radera eller rätta i sina rapporter om bekämpningsmedelsförbrukning eller utelämna uppgifter, och Miljöstyrelsen kontrollerar inte detta. Styrelsen vet därför inte om uppgifterna är korrekta.

"Det är ju helt galet," sade Mette Abildgaard på presskonferensen, medan Lars Chr. Lilleholt kallade det "årtiondets misslyckande" och tillade:

"Det är därför vi tar det mycket allvarligt."

Kan lätt undantas från kontroll

Vid kontrollbesök har styrelsen nästan uteslutande utgått från företagens egna sprutjournaler. Konsekvensen är, som Statsrevisorerna beskriver det, att en kontrollant som hittar en halvtom dunk med ett olagligt bekämpningsmedel på platsen inte kan påvisa olaglig förbrukning om medlet inte finns i journalen.

Under perioden 2022-2025 har Miljöstyrelsen endast letat efter fyra typer av olagliga bekämpningsmedel i sina kontrolluttag, trots att det finns förbud mot hundratals medel.

Företag som har angett att de inte alls använder bekämpningsmedel har varit helt undantagna från kontroll. Därmed har Miljöstyrelsen inte säkerställt att alla företag har haft en viss sannolikhet att bli utvalda till kontroll.

Fram till våren 2025 undvek Miljöstyrelsen att kontrollera överträdelser som företagen själva hade anmält. Det var i strid med kemikalielagen. Statsrevisorerna kritiserar att styrelsen i flera fall har hanterat detta i strid med lagen, och kallar det oroande att styrelsen inte har varit tillräckligt bekant med det lagstöd den ska förvalta efter.

Fler och fler bekämpningsmedelsfynd

Miljöstyrelsen väljer heller inte företag till kontroll utifrån en riskbedömning, trots att EU:s kontrollförordning kräver det, och trots att styrelsen har egna uppgifter om olaglig förbrukning.

Slutligen framgår det att Styrelsen för Grön Markanläggning och Vattentäkter, som utför kontrollen för Miljöstyrelsen, flera gånger sedan 2020 har föreslagit en kontroll där företagens inköp, förbrukning och lagerhållning korsjämförs. Miljöstyrelsen har inte förhållit sig till förslagen.

"Konsekvensen av Miljöministeriets helt otillräckliga kontroll är att olagliga bekämpningsmedel eller för stora mängder av godkända bekämpningsmedel kan sippra ner i grundvattnet eller bli kvar i livsmedlen till skada för miljö och hälsa," skriver Statsrevisorerna.

Kritiken faller på en tidpunkt då bekämpningsmedelsfynden i dricksvattnet går i fel riktning. Enligt Statsrevisorernas kommentar har innehållet av bekämpningsmedel i danska dricksvattentäkter ökat sedan 2018, och 2025 hittades bekämpningsmedelsrester i över hälften av borrningarna. Fler och fler platser måste vattenförsörjningsbolagen späda ut grundvattnet med bekämpningsmedelsrester innan det kan skickas ut som dricksvatten.

Det ska dock sägas att man också har börjat leta efter fler bekämpningsmedel än tidigare.

Miljöminister Maria Reumert Gjerding (SF) säger i ett pressmeddelande att hon tar kritiken mycket allvarligt:

”När kontrollen sviker, finns en risk att olaglig eller felaktig användning av bekämpningsmedel inte upptäcks, och att det får konsekvenser för miljö och människors hälsa. Därför ska den nästa Bekämpningsmedelsstrategi vara ambitiös och följa upp Rigsrevisionens kritik. Det är helt avgörande att myndigheternas kontroll är ett effektivt skydd mot användning av olagliga bekämpningsmedel, att godkända medel används enligt reglerna, och att användningen rapporteras korrekt.”