Laserbehandling är ekologen Jacob Bondes alternativ till antibiotika och höga veterinärräkningar

Økologisk Nu

De græssende køer runt om St. Gaasdal vid Skjern liknar alla andra ekologiska kor: färskt gräs, frihet och öppen himmel. Men gårdens 700 mjölkkor har något helt särskilt gemensamt: Ingen av dem har någonsin behandlats med antibiotika. Om de har problem används alternativa metoder – främst en mobil laser, som foderchefen Thor Christensen denna dag bär ut i stallet i en liten plastlåda. Nu ska ko 9411 få en förebyggande behandling eftersom den har höga celltal i högra framkörteln – något som potentiellt kan utvecklas till juverinflammation. ”Jag börjar med att mjölka ut den. Sedan får den en behandling på åtta minuter,” förklarar Thor Christensen medan han skriver in lämpliga värden på en mobilskärm. Efter att han har handmjölkat körteln leds laserhuvudet med det röda ljuset upp till juvret. Antibiotikafria besättningar St. Gaasdal är en del av Thise Mejeris 21 antibiotikafria besättningar. Det ställer krav på gårdens möjligheter att behandla djuren på andra sätt, och laserbehandling har blivit den primära metoden. Den lilla handhållna apparaten har dessutom sparat på kostnaderna för veterinären. ”Jag skulle säga att veterinärkostnaden har minskat med mellan en fjärdedel och en tredjedel,” bedömer Jacob Bonde, medan vi ser foderchefen flytta en pryl som nästan liknar en handdusch med rött ljus över koens juver. Jacob Bonde bedömer att korna efter behandlingen mår bättre igen åtta gånger av tio – utan att de behöver ytterligare behandling. ”Så jag tycker egentligen att vi har en OK framgång med det,” berättar han. Laserbehandling vinner mark Hos Ekologirådgivning Danmark upplever kvägrådgivarna att fler och fler mjölkproducenter använder laserbehandling – ofta mot milda fall av juverinflammation. ”Bonden behandlar henne vanligtvis med lasern i tre dagar, och då är hon frisk och redo att producera igen – utan att vi har någon karenstid för antibiotika, vilket självklart skulle ge produktionsförlust för bonden. Och som innebär användning av antibiotika på en plats där det kanske inte är nödvändigt,” förklarar kvägrådgivaren Birgitte Kjemtrup Høyer från Ekologirådgivning Danmark. Behandling kräver tålamod I stora besättningar kan behandlingen vara tidskrävande, och därför är det ofta en tålmodig medarbetare som tar hand om den, upplever hon. ”Det är inte något man kan skynda sig igenom – då fungerar det inte. Men har du rätt person med rätt tålamod, så fungerar det,” försäkrar hon. Hos Jacob Bonde är det ofta foderchefen Thor Christensen och två yngre medarbetare som sköter lasern. Behandlingen kräver nämligen mer tålamod än Jacob Bonde själv kan visa, förklarar han med ett leende. ”Du måste hitta en man som tycker att det är spännande och roligt. Och som också har tålamod att gå och göra det. Och få de små segrar det ger att ha fått en ko frisk igen,” säger han. Ramar inte djurvälfärden För honom är det också viktigt att behandlingen inte påverkar djurvälfärden. ”Det är klart att vi bedömer det. Och många gånger har vi också veterinären ute för att ge smärtstillande. Sedan försöker vi behandla med lasern, och lyckas det inte, får vi ju också låta veterinären ta över. Men jag tror inte att det påverkar djurvälfärden. Du måste liksom avgöra när det är försvarbart och när det inte är det.” Kvägrådgivaren anser också att det inte påverkar djurvälfärden – och att duktiga bönder fullt ansvarsfullt kan behandla med laser. ”Bönder är ganska bra på att se om deras djur är sjuka eller inte, och om djuret får feber, ska de självklart kontakta veterinären,” påpekar Birgitte Kjemtrup Høyer. ”Med lasern kan du behandla djuret direkt. Det behöver inte sticks, och det är också stressande för henne att tas bort från de andra och stå och vänta. Jag tycker faktiskt att djurvälfärden blir bättre av att vi kan använda den – men det kräver att man använder den med omtanke,” fastslår hon. Antibiotika som sista utväg Medan Thor Christensen sitter bredvid ko 9411 och med jämna mellanrum flyttar laserljuset runt på koens juver, står hon helt stilla och ser mycket opåverkad ut. ”De inser snabbt att det inte är obehagligt – och att det faktiskt är en härlig känsla för dem,” säger han. Skulle laserbehandlingen misslyckas, måste veterinären självklart använda medicinsk behandling – även med antibiotika om det är nödvändigt. Men då kan inte koen längre leverera mjölk till Thise Mejeri och tas ur produktionen. På gården används lasern nästan uteslutande mot juverinflammation, medan den på andra platser också används mot till exempel klovbrandböljor. Hos Ekologirådgivning Danmark upplever Birgitte Kjemtrup Høyer att metoden vinner mark – nu även utanför ekologin. ”Vissa mejerier är längre fram i processen än andra. Och det finns kanske också slakterier som skulle kunna tänka sig att framhäva att vi faktiskt kan tillverka livsmedel utan antibiotika. Det kan bidra till att främja den danska livsmedelsproduktionen: När du väljer danskt producerade animaliska produkter i kylskåpet, har du också en visshet om att det har använts absolut minimalt med antibiotika. Så jag är säker på att det finns en framtid i det.” Artikeln är skriven i projektet ’Djurvälfärd som varumärkesfaktor för ekologin’ med stöd från Fonden för Ekologiskt Lantbruk.

De grässande korna runt St. Gaasdal vid Skjern liknar alla andra ekologiska kor: Färskt gräs, frihet och öppen himmel.

Men gårdens 700 mjölkkor har något helt särskilt gemensamt: Ingen av dem har någonsin behandlats med antibiotika.

Om de är sjuka, används alternativa metoder – främst en mobil laser, som foderchefen Thor Christensen den här dagen bär ut i stallet i en liten plastlåda.

Nu ska ko 9411 få en förebyggande behandling, eftersom den lider av för höga celltal i högra framkörteln – något som potentiellt kan utvecklas till en juverinflammation.

”Jag börjar precis med att mjölka ut den. Och så får den en behandling på åtta minuter,” förklarar Thor Christensen, medan han skriver in lämpliga värden på en mobil display.

Efter att han har handmjölkat körteln, förs laserhuvudet med det röda ljuset upp på juveret.

Antibiotikafria besättningar

St. Gaasdal är en del av Thise Mejeris 21 antibiotikafria besättningar. Det ställer krav på gårdens möjligheter att behandla djuren på andra sätt, och laserbehandling har blivit den primära metoden.

Det lilla smidiga apparaten har dessutom sparat på kostnaderna för veterinären.

”Jag vill gå så långt som att säga att veterinärkostnaden har minskat med mellan en fjärdedel och en tredjedel,” bedömer Jacob Bonde, medan vi ser foderchefen flytta en pryl som närmast liknar en handdusch med rött ljus över koens juver.

Jacob Bonde bedömer att korna efter behandlingen mår bättre igen åtta gånger av tio – utan att de behöver ytterligare behandling.

”Så jag tycker egentligen att vi har en OK framgång med det,” berättar han.

Laserbehandling vinner fram

Hos Ekologirådgivning Danmark upplever kvägrådgivarna att fler och fler mjölkproducenter använder laserbehandling – oftast mot milda fall av juverinflammation.

”Bonden behandlar henne typiskt med lasern i tre dagar, och så är hon frisk och redo att producera igen – utan att vi har någon karenstid för antibiotika, vilket självklart skulle ge produktionsförlust för bonden. Och som innebär användning av antibiotika på en plats där det kanske inte är nödvändigt,” förklarar kvägrådgivaren Birgitte Kjemtrup Høyer från Ekologirådgivning Danmark.

Behandling kräver tålamod

I stora besättningar kan behandlingen vara tidskrävande, och därför är det typiskt en tålmodig medarbetare som får uppgiften, upplever hon

”Det är inget man kan skynda igenom – då fungerar det inte. Men har du rätt man med rätt tålamod, så fungerar det,” försäkrar hon.

Hos Jacob Bonde är det typiskt foderchefen Thor Christensen och två yngre medarbetare som sköter lasern. Behandlingen kräver nämligen mer tålamod än Jacob Bonde själv kan visa, förklarar han med ett leende.

”Du måste hitta en man som tycker att det är spännande och roligt. Och som också har tålamodet att gå och göra det. Och få de små segrarna det ger att man har fått en ko frisk igen,” säger han.

Rammer inte djurvälfärden

För honom är det också viktigt att behandlingen inte påverkar djurvälfärden.

”Det är klart att vi bedömer det. Och många gånger har vi också veterinären ute för att ge smärtstillande. Så försöker vi behandla med lasern, och lyckas det inte, får vi ju också låta veterinären behandla den. Men jag tror inte att det påverkar djurvälfärden. Du måste liksom avgöra när det är försvarbart, och när det inte är det.”

Kvägrådgivaren menar också att det inte påverkar djurvälfärden – och att duktiga bönder fullt försvarbart kan behandla med laser.

”Bönder är ganska bra på att se om deras djur är sjuka eller inte, och om djuret får feber, ska de självklart kontakta veterinären,” påpekar Birgitte Kjemtrup Høyer.

”Med lasern kan du behandla djuret direkt. Hon ska inte sticks, och det är också stressande för henne att tas bort från de andra och stå och vänta. Jag tycker faktiskt att djurvälfärden blir högre av att vi kan använda den – men det kräver att man använder den med omtanke,” slår hon fast.

Antibiotika som sista utväg

Medan Thor Christensen sitter bredvid ko 9411 och med jämna mellanrum flyttar laserljuset runt på koans juver, står hon helt stilla och ser mycket opåverkad ut.

”De inser snabbt att det inte är obehagligt – och att det faktiskt är en härlig känsla för dem,” säger han.

Skulle laserbehandlingen misslyckas, måste veterinären självklart använda medicinsk behandling – även med antibiotika, om det är nödvändigt. Men då kan inte koan längre leverera mjölken till Thise Mejeri och åker ut ur produktionen.

På gården används lasern nästan uteslutande mot juverinflammation, medan den på andra platser också används mot t.ex. klovbrandböljor. Hos Ekologirådgivning Danmark upplever Birgitte Kjemtrup Høyer att metoden vinner fram – nu även utanför ekologin.

”Vissa mejerier är längre i processen än andra. Och det finns kanske också slakterier som skulle vilja slå på att vi faktiskt kan tillverka livsmedel utan antibiotika. Det kan bidra till att främja den danska livsmedelsproduktionen: När du väljer danskt producerade animaliska produkter i kylskåpet, har du också en visshet om att det har använts absolut minimalt med antibiotika. Så jag är säker på att det finns en framtid i det.”

Artikeln är skriven i projektet ’Djurvälfärd som varumärkesfaktor för ekologin’ med stöd från Fonden för Ekologiskt Lantbruk.