Rådgivare pekar på både möjlighet och risker med det nya §3-stödet
Økologisk NuDet kommer fler områden i ordningen "permanent extensivering" från och med 2027. Som något nytt blir det nämligen möjligt att söka bidrag till områden som är skyddade enligt naturvårdslagen §3. Det är dock ett villkor att §3-området ligger i ett område med våtmarkspotential. Hos Ekologirådgivning Danmark vill växtrådgivare Helle Ansine Jensen inte avråda från att söka. Hon påpekar dock att jordbrukare och markägare som får stöd för §3-områden samtidigt avstår från möjligheten att senare säga nej till ett våtmarksprojekt. Det beror på att man vid beviljandet undertecknar en inteckning som beskriver att området ska kunna ingå i ett våtmarksprojekt. Man får heller inte ytterligare kompensation om området senare ingår i ett projekt. Ingen möjlighet till invändning "Om det handlar om ett område som inte betas, eller om man har flera betesområden tillgängliga, kan det ju vara en bra möjlighet att söka om permanent extensivering. Man ska bara vara medveten om att delar av området i ett våtmarksprojekt kanske inte längre är lämpliga för bete. Och blir ett projekt verklighet i området, har man avstått från möjligheten att säga nej eller göra invändningar," påpekar hon. Hon bedömer att kompensationsbeloppet vid våtmarksanläggning oftast motsvarar stödet vid permanent extensivering. Så om man redan använder området till bete, kan det vara en bra idé att söka medlen. Bidraget till §3-områden med våtmarkspotential blir 35 500 kronor per hektar. Enligt Styrelsen för Grön Omställning och Vattenmiljö är syftet bland annat att säkerställa att kväveeffekten från en framtida våtmarksanläggning av §3-områden kan ingå i den totala redovisningen av kvävegivans kvot. Det gäller i områden där det kan bli ett våtmarks- eller låglänt projekt, men där projektet ännu inte är realiserat. Helle Ansine Jensen påpekar också att jordbrukare själva kan bedöma om deras §3-områden har potential, genom att kontrollera Styrelsen för Grön Omställning och Vattenmiljös IMK-karta och välja de lager som visar var det finns våtmarkspotential. Alla jordbruksområden kan komma i fråga Utvidgningen slutar inte vid §3-områden. Från 2027 kan man söka permanent extensivering för alla jordbruksområden. Om man söker gemensamt stöd för ett större område än den ekonomiska ramen, kommer områden i kustområden med kvävebehov och kolhaltiga lågläntor att prioriteras. Det avsätts 439 miljoner kronor till programmet 2027. Ändringarna sker efter ett relativt begränsat intresse för programmet 2026. Då sökte cirka 140 ansökare om beviljande för permanent extensivering av 820 hektar, motsvarande omkring 45 miljoner kronor. Med utvidgningen till bland annat §3-områden hoppas myndigheterna att få fler jordbrukare att använda programmet, som syftar till att minska klimat- och kvävebelastningen samt främja biologisk mångfald.
Det kommer fler arealer med i ordningen 'permanent utvidning' från 2027.
Som något nytt blir det nämligen möjligt att söka bidrag till arealer som är skyddade enligt naturvårdsförordningens §3.
Det är dock ett villkor att §3-arealen ligger i ett område med våtmarkspotential.
Hos Ekologirådgivning Danmark vill växtrådgivare Helle Ansine Jensen inte avråda från att söka.
Hon påpekar dock att jordbrukare och markägare som får stöd till §3-arealer samtidigt avstår från möjligheten att senare säga nej till ett våtmarksprojekt. Det beror på att man vid beviljandet undertecknar en inskrivning som beskriver att arealen ska kunna ingå i ett våtmarksprojekt. Man får heller inte ytterligare kompensation om arealen senare ingår i ett projekt.
Ingen möjlighet till invändning
”Om det handlar om ett område som inte betas, eller om man har flera betesarealer tillgängliga, kan det ju vara en bra möjlighet att söka om permanent utvidgning. Man ska bara vara medveten om att delar av arealen i ett våtmarksprojekt kanske inte längre är lämpliga för bete. Och blir ett projekt verklighet i området, har man avstått från möjligheten att säga nej eller göra invändningar,” påpekar hon.
Hon bedömer att kompensationsbeloppet vid våtmarksskapande oftast motsvarar stödet vid permanent utvidgning. Så om man redan använder arealen till bete, kan det vara en bra idé att söka medlen.
Stödet för §3-arealer med våtmarkspotential blir 35 500 kronor per hektar.
Enligt Styrelsen för Grön Arealomläggning och Vattentäkter är syftet bland annat att säkerställa att kväveeffekten från en framtida våtmarksskapande av §3-arealer kan ingå i den totala beräkningen av kvävegivans kvot. Det gäller i områden där det kan bli ett våtmarks- eller låglänt projekt, men där projektet ännu inte är realiserat.
Helle Ansine Jensen påpekar dessutom att jordbrukare själva kan bedöma om deras §3-arealer har potential, genom att kontrollera Styrelsen för Grön Arealomläggning och Vattentäkters IMK-karta och välja de lager som visar var det finns våtmarkspotential.
Alla jordbruksarealer kan komma i fråga
Utvidgningen slutar inte vid §3-arealerna. Från 2027 kan det sökas permanent utvidgning för alla jordbruksarealer.
Om det söks gemensamt stöd för ett större område än den ekonomiska ramen, kommer arealer i kustområden med kvävebehov och kolhaltiga lågläntor prioriteras.
Det avsätts 439 miljoner kronor till ordningen 2027.
Ändringarna sker efter ett relativt begränsat intresse för ordningen 2026. Då sökte cirka 140 ansökare om beviljande för permanent utvidgning av 820 hektar, motsvarande omkring 45 miljoner kronor.
Med utvidgningen till bland annat §3-arealer hoppas myndigheterna att få fler jordbrukare att använda ordningen, som syftar till att minska klimat- och kvävebelastningen samt främja biologisk mångfald.