Varken chips eller köttpålägg är ultraförädat, anser en majoritet av danskarna
Økologisk NuDe flesta danskar har hört talas om "ultraförädlade livsmedel" och många tänker också på det när de står i mataffären. Däremot råder det djup oenighet om vad begreppet faktiskt omfattar. Det visar en ny undersökning som Epinion har gjort för Livsmedelsverket. Medan de flesta danskar kategoriserar färdigrätter (81 %) och snabbmat (70 %) som ultraförädlade, råder det långt ifrån konsensus om snacks och sötsaker. Under hälften anser att exempelvis läsk (30 %) och chips (42 %) är ultraförädlade. Det samma gäller för köttpålägg och bacon (39 %). Men det är just dessa typer av ultraförädlad mat som man bör skära ner på om man vill äta hälsosamt och undvika de hälsoproblem som ofta kopplas till ultraförädlade livsmedel, berättar enhetschef Kirstine Hartvig Mahler i ett pressmeddelande: "Det är intressant att många danskar inte ser läsk, energidrycker, gelégodis och chips som ultraförädlade livsmedel, vilket kan bero på att begreppet är svårt att känna igen i de produkter vi möter till vardags." Hon förklarar att det inte alltid finns ett direkt samband mellan förädlingsgrad och hälsoproblem – däremot visar forskningen tydligt att ett högt intag av de nämnda typerna av ultraförädlad mat ökar risken för övervikt. Det är samtidigt några av de livsmedel som danskarna har ett mycket högt intag av. Ingen tydlig definition Det finns ingen tydlig definition av vad ultraförädlade livsmedel är, men när konsumenterna frågas vad som kännetecknar ultraförädlade livsmedel, pekar nästan fyra av fem på innehållet av tillsatser som man normalt inte använder i det egna köket. Samtidigt pekar omkring hälften på ett högt innehåll av tillsatt socker, fett och salt som ett viktigt kännetecken. Om man frågar Kirstine Hartvig Mahler, är en bra minnesregel för den som vill äta hälsosammare att man ska äta växtbaserat, varierat och inte för mycket. Och följer man kostråden om att äta mindre av det söta, salta och feta samt att släcka törsten i vatten, så innebär det för de flesta danskar också att man skär ner på en betydande del av de ultraförädlade livsmedel som dominerar kosten. "Vi anser inte att man aldrig får dricka cola eller äta fredagsgodis – det njuter jag själv av då och då. Men om man är orolig för de hälsoproblem som kan kopplas till ultraförädlade livsmedel, skulle de flesta ha nytta av att skära ner på de typer av mat och dryck som inte bidrar med vitaminer och mineraler – och som har ett högt innehåll av socker, fett och salt," säger Kirstine Hartvig Mahler och tillägger: "Kostråden är en bra plats att börja om man saknar inspiration till att göra hälsosammare val." Undersökningen visar också att 24 % av danskarna svarar att de har minskat sitt intag av ultraförädlade livsmedel under de senaste 12 månaderna. Enkäten är baserad på 2 026 svar från representativa vuxna danskar under perioden 14 november till 27 november 2025.
De flesta danskar har hört talas om "ultraförädlade livsmedel", och många tänker också på det när de står i mataffären.
Det finns dock djup oenighet om vad begreppet faktiskt omfattar. Det visar en ny opinionsundersökning, som Epinion har gjort för Livsmedelsverket.
Medan de flesta danskar kategoriserar färdigrätter (81 %) och snabbmat (70 %) som ultraförädlade, råder det långt ifrån konsensus om snacks och sötsaker. Under hälften anser att exempelvis läsk (30 %) och chips (42 %) är ultraförädlade. Detsamma gäller även för köttpålägg och bacon (39 %).
Men det är just dessa typer av ultraförädlad mat som man bör skära ner på om man vill äta hälsosamt och undvika de hälsoproblem som ofta kopplas samman med ultraförädlade livsmedel, berättar enhetschef Kirstine Hartvig Mahler i en pressmeddelande:
"Det är intressant att många danskar inte ser läsk, energidrycker, vingummi och chips som ultraförädlade livsmedel, vilket kan bero på att begreppet är svårt att känna igen i de produkter vi möter till vardags."
Hon förklarar att det inte alltid finns ett direkt samband mellan förädlingsgrad och hälsoproblem - däremot visar forskningen tydligt att ett högt intag av de nämnda typerna av ultraförädlad mat ökar risken för övervikt. Det är samtidigt några av de livsmedel som danskarna har ett mycket högt intag av.
Ingen tydlig definition
Det finns ingen tydlig definition av vad ultraförädlade livsmedel är, men när konsumenterna frågas vad som kännetecknar ultraförädlade livsmedel, pekar nästan fyra av fem på innehållet av tillsatser, som man normalt inte använder i det svenska köket. Samtidigt pekar omkring hälften på ett högt innehåll av tillsatt socker, fett och salt som ett viktigt kännetecken.
Frågar man Kirstine Hartvig Mahler, är en bra minnesregel för den som vill äta hälsosammare att man ska äta växtbaserat, varierat och inte för mycket. Och följer man kostråden om att äta mindre av det söta, salta och feta samt att släcka törsten i vatten, så kommer det för de flesta danskar också innebära att man skär ner på en betydande andel av de ultraförädlade livsmedel som fyller kosten.
"Vi anser inte att man aldrig får dricka en cola eller äta fredagsgodis - det njuter jag också själv av då och då. Men om man oroar sig för de hälsoproblem som ultraförädlade livsmedel kan orsaka, skulle de flesta ha nytta av att skära ner lite på de typer av mat och dryck som inte bidrar väsentligt med vitaminer och mineraler – och som har ett högt innehåll av socker, fett och salt," säger Kirstine Hartvig Mahler och tillägger:
"Kostråden är en bra plats att börja om man saknar inspiration till att göra ett hälsosammare val."
Undersökningen visar också att 24 % av danskarna svarar att de har minskat sitt intag av ultraförädlade livsmedel under de senaste 12 månaderna.
Frågeundersökningen är baserad på 2 026 svar från representativa vuxna danskar under perioden från den 14 november till den 27 november 2025.